2008-08-27
Aldrig förr har jag vaknat på ett ögonblicks sekund och börjat att storgråta. Jag visste redan när hemtelefonen ringde sin första signal här hemma kvart i 5 imorse att mormor inte längde var i livet. När pappas mobil sedan ringde direkt efteråt var bara en bekräftelse. Han tog tunga steg upp för trappan och gick in i mitt rum och säger med en sorgsen röst att Emelie det är över nu, hon har det bra nu. Jag skrek rakt ut och drog täcket över huvudet, jag ville försvinna så långt bort jag bara kunde just i den stunden, Min älskade mormor jag saknar dig!.
Gjorde mig iordning och fick pappa till att köra mig till mormor för moster bitten hade glömt att hämta mig på vägen så stod utanför hennes boende vid halv 6 och då tog mamma mig i sina armar, hon var minst lika ledsen hon. Vi gick tillsammans upp och hon berättade hur fint dom gjort i hennes rum och hur fridfull hon nu såg ut. Jag började gråta redan innan jag kom in i rummet och när jag väl steg in fick jag dra en djup suck. Hon var så fin, min älskade mormor är bortom all tid och allt hopp nu. Hon är på ett bättre ställe. Hon var nedbäddad i sin säng med vita lakan och hon såg så avslappnad ut, på hennes bröst låg tre rosa/lija nejlikor och på hennes bord som hon hade bredvid sig stod ett kors och ett ljus som brann, bredvid detta låg en bibel.
Även fast jag vet att hon har det bättre nu ville jag bara skrika rakt ut, kom tillbaka! Hon har blivit förnedrad i allt för många år nu men jag älskade henne lika mycket för det. Hon har lämnat denna världen men i min värld kommer hon alltid att leva kvar. Jag önskar jag fick ha det som förut, bara en sista ljus dag i ditt liv så vi hittar på någonting roligt tillsammans, precis som förr, precis som då mormor. Minns du?
Inga ord kan förklara vad jag känner just nu, smärtan och sorgen växer sig allt starkare för varje timme som går. Jag vill inte inse att du är borta mormor. Hur kunde det gå så fort. Du var så himla fin, jag önskar att jag var precis som du. Jag kommer aldrig glömma dig, minnerna kommer alltid att finnas där och det kommer inte gå en enda dag utan att jag ängnar en tanka åt dig. Jag gör vad som helst bara du kommer tillbaka, bara du kramar min hand för en sista stund och säger Emelie, det kommer bli bra. Det sista jag gjorde innan jag lämnade dig idag var att ta en stund för mig själv med dig. Jag höll min hand på din panna och sa mormor, vi ses igen, vi ses snart det lovar jag. Du har det bättre där du är nu. Jag pussade henne på pappan och sa mormor jag saknar dig så himla mycket kom tillbaka till mig, du måste komma tillbaka mormor, jag älskar dig så mkt. Jag lämnade sakta men säkert rummet i mina tårar men jag vet, jag vet mormor, att vi ses snarare än du tror <3.
Gjorde mig iordning och fick pappa till att köra mig till mormor för moster bitten hade glömt att hämta mig på vägen så stod utanför hennes boende vid halv 6 och då tog mamma mig i sina armar, hon var minst lika ledsen hon. Vi gick tillsammans upp och hon berättade hur fint dom gjort i hennes rum och hur fridfull hon nu såg ut. Jag började gråta redan innan jag kom in i rummet och när jag väl steg in fick jag dra en djup suck. Hon var så fin, min älskade mormor är bortom all tid och allt hopp nu. Hon är på ett bättre ställe. Hon var nedbäddad i sin säng med vita lakan och hon såg så avslappnad ut, på hennes bröst låg tre rosa/lija nejlikor och på hennes bord som hon hade bredvid sig stod ett kors och ett ljus som brann, bredvid detta låg en bibel.
Även fast jag vet att hon har det bättre nu ville jag bara skrika rakt ut, kom tillbaka! Hon har blivit förnedrad i allt för många år nu men jag älskade henne lika mycket för det. Hon har lämnat denna världen men i min värld kommer hon alltid att leva kvar. Jag önskar jag fick ha det som förut, bara en sista ljus dag i ditt liv så vi hittar på någonting roligt tillsammans, precis som förr, precis som då mormor. Minns du?
Inga ord kan förklara vad jag känner just nu, smärtan och sorgen växer sig allt starkare för varje timme som går. Jag vill inte inse att du är borta mormor. Hur kunde det gå så fort. Du var så himla fin, jag önskar att jag var precis som du. Jag kommer aldrig glömma dig, minnerna kommer alltid att finnas där och det kommer inte gå en enda dag utan att jag ängnar en tanka åt dig. Jag gör vad som helst bara du kommer tillbaka, bara du kramar min hand för en sista stund och säger Emelie, det kommer bli bra. Det sista jag gjorde innan jag lämnade dig idag var att ta en stund för mig själv med dig. Jag höll min hand på din panna och sa mormor, vi ses igen, vi ses snart det lovar jag. Du har det bättre där du är nu. Jag pussade henne på pappan och sa mormor jag saknar dig så himla mycket kom tillbaka till mig, du måste komma tillbaka mormor, jag älskar dig så mkt. Jag lämnade sakta men säkert rummet i mina tårar men jag vet, jag vet mormor, att vi ses snarare än du tror <3.
Trackback
